Bertrand Arthur William Russell, från 1931 3:e earl Russell, född 1872 i Wales, död 1970 i Wales, var en brittisk filosof, logiker, matematiker, historiker och pacifist.
Bertrand Russell 1907, tre år innan publiceringen av Principia Mathematica.
Russells insatser kom att få stor betydelse för såväl den symboliska logiken som för den analytiska filosofin och han hade stor inverkan på den matematiska filosofin genom sitt arbete
Bertrand Russell blev också en mycket läst och uppskattad författare med åsikter om moral och samhälle, samt förmågan att på ett enkelt sätt beskriva vetenskap och filosofi. Han är också känd för sitt motstånd mot kärnvapen.
Familj
Han tillhörde en av Storbritanniens äldsta adelsätter, och var sonson till statsmannen lord John Russell. Han studerade Cambridge på 1890-talet, där han lärde känna den ett år yngre G.E. Moore vilken omvände honom från idealism till realism, vilket innebar att han lämnade Bradleys filosofi, som var en variant av Hegels idealism.Russell menade att hans viktigaste bidrag till filosofin (i synnerhet den analytiska filosofin vilken han var med och grundade) är hans teori om bestämda beskrivningar ("definite descriptions"). Den lanserades 1905 i en uppsats med titeln "On Denoting" (ingick i tidskriften Mind). Russell menade att alla satser som innehåller bestämda beskrivningar kan formuleras om utan bestämda beskrivningar men med bibehållen mening.
Som exempel tog Russell "Frankrikes nuvarande kung är skallig". Russell föreslog att detta betyder detsamma som "Det finns en individ x sådan att x är kung i Frankrike, och om y är kung i Frankrike så är x = y, och x är skallig". Den första meningen är därmed lika meningsfull som den andra, och dessutom är den, precis som den andra, falsk, eftersom Frankrike för närvarande inte har någon kung.
Detta står i kontrast till Gottlob Frege, som hävdade att liknande meningar är meningsfulla men utan att referera till något, och att det därför inte går att tillskriva sådana meningar ett sanningsvärde. Russell formulerade principen att varje mening på formen K(Frankrikes nuvarande kung) av samma skäl måste vara falsk. Detta har kritiserats eftersom det medför svårigheten att icke K(Frankrikes nuvarande kung) således är sann, men om K är en godtycklig egenskap så kan en person använda K för det som en annan person kallar icke K, så att personerna får olika sanningsvärden. Ett exempel på detta är att precis som att "Frankrikes nuvarande kung är skallig" är falsk enligt Russell, så är "Frankrikes nuvarande kung har hår" också falsk enligt Russell, medan "Frankrikes nuvarande kung är inte skallig" är sann.
Russells teori om beskrivningar ger ett förslag till lösning på ett i sig viktigt problem inom språkfilosofin, men viktigare är att den kom att tjäna som en modell för hur logisk analys bör gå till. Mycket av filosofins utveckling mellan 1905 och 1950 kan ses som försök att tillämpa samma metod på problem om språk och vetenskap (analytisk filosofi, logisk positivism)..
Efter andra världskriget gav inte Russell många verkliga bidrag till den professionella filosofin. Dels var det med ålderns rätt, men det var också med besvikelse han såg filosofin utvecklas åt ett annat håll än han önskade. Den senare Ludwig Wittgenstein och vardagsspråksfilosofin var en utveckling han hade svårt att acceptera.
Russell är berömd för sin förmåga som författare av populärvetenskaplig litteratur. Hans båda böcker Problems of Philosophy (1912) och History of Western Philosophy (1946) är än idag mycket lästa och respekterade introduktioner till filosofi. Russell kom att skriva om många andra ämnen än filosofi: ateism, icke-kristen moral och nya idéer om äktenskap var ämnen han gärna skrev om. Hans bok Till lättjans lov utmanade konventionella synsätt på arbete och arbetets värde. Russell var en uttalad ateist.
I boken "Political Ideals" lade Russell fram en syndikalistiskt inspirerad, decentralistisk vision om ett samhälle där den mänskliga kreativiteten är det som bör främjas och där människans underkastelse under ekonomiska nödvändigheter är undanröjd.
Verket History of Western Philosophy anses starkt ha bidragit till att Russell fick Nobelpriset i litteratur 1950. Verket är översatt till en rad språk och sålt i stora upplagor. Verket är även bland annat översatt till tyska, franska, spanska, svenska, danska, finska, ryska (1997), kinesiska (1996), portugisiska, italienska, polska (1990) och nederländska. Den svenska översättningen gjordes av professor Alf Ahlberg
En stor del av Bertrand Russells sista år upptogs av aktivism för fred och mot kärnvapen, vilket gjorde honom betydligt mer känd än hans arbeten inom filosofi och matematik hade gjort. 1955 skrev han tillsammans med Albert Einstein ett manifest, Russell-Einsteinmanifestet som ledde till Pugwash-rörelsens grundande. Han tog också initiativ till den så kallade Russelltribunalen, som hölls 1967 i Stockholm och Roskilde om USAs agerande i Vietnamkriget."
Några mormorsdagar har hållit mig från datornärvaro, vilket bland annat innebär obefintligt bloggande.
Jag vet att Russell, visserligen inte förrän min tonårstid, har varit en viktig komponent i min vana att alltid ifrågasätta och aldrig bara accceptera gruppers olika tankar och normer.
Att vara solitär har fördelar, men också klara nackdelar. Man tänker bättre i sammanhang och samtal. Och under trygghet.
Just nu känns världspolitiken svårhanterad, fast den har väl aldrig varit särskilt lättskött. Och jag har alltid känt stor behov av konsekvens och moral i stort såväl som i smått. Orealistiskt måhända, men om jag inte försöker leva efter mina ideal skulle det kännas vilset.
Har nu för avsikt att övergå till min undersökning av Nordöstra Smålands Missionsförening - där mammas muntliga tradition om sin farfarsfar bondepredikanten inte verkar vara helt hämtat ur luften. Spännande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar