Heinrich Rudolf Hertz var en tysk fysiker.
Han föds den 22 februari 1857 i Hamburg. Han får en lycklig barndom och visar sig vara duktig såväl teoretiker som praktiker. Hertz tänker bli ingenjör, men ändrar sig i sista stund och börjar läsa naturvetenskap istället. 1880 tar han doktorsexamen i fysik vid universitetet i Berlin och blir därefter assistent till den mångsidige tyske professorn Hermann von Helmholtz. Det är von Helmholtz som leder in Hertz på forskningsbanan och även uppmanar honom att undersöka Maxwells teorier. 1884 utnämns Hertz till professor i fysik vid universitetet i Karlsruhe och det är under denna tid han gör sina epokgörande experiment. Han upptäcker även den så kallade fotoelektriska effekten. 1 januari 1894 dör han i Bonn.
Raka vägar, uppriktighet och sannfärdighet. Man bör väl ha stora pretentioner på sin egen förmåga, men även stor förståelse för allt som är krångligt och svårt. Livet.
Femtiofem år sedan vi tog studenten, jag och min kusin Monika. Vi gick kvarteret mellan det här huset och huset där vår farmor bodde med sin dotter, vår faster.
Åren som försvinner och lämnar oss förvånat åldrade, men fortfarande de flickor vi var, när vi gick tillsammans och berättade om våra drömmar och planer.
Hon blir sjuttiofem i år och jag ska fylla sjuttiotre. Vi går fortfarande promenader när vi ses, nu ofta i Västervik med havet som bakgrund och utsikt, våra drömmar och planer tål än att vridas och vändas på. Och vår glädje över allt som är vackert. Livet har varit som livet är .
I torsdag var jag med och tog farväl av en av våra gemensamma släktingar. Hans syster kunde inte vara med men skickade en hälsning med sin son. Ett youtubeklipp. Så märkligt med släkt - allt jag känner igen hos denna syssling till min pappa, en syssling jag aldrig sett. men hennes bror, predikaren, honom har jag träffat ett antal gånger. En mycket ljus människa - må han vila i frid.
https://www.youtube.com/watch?v=Uzy7WR9ABH4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar