E v Feuchtersleben

"Ingen kan undgå att bli ledsen, men alla kan låta bli att visa dåligt humör."

Dagens tanke når mig en morgon efter en rörig natt. Många bollar i luften - helt utan koll på allting och med en skara - allt mindre förväntansfull - väntande vid matbordet. Vedspis och glömda ingredienser. För små grytor och utsikt mot bakgårdar. Stressdröm! Ovan vid sådana, så jag är fortfarande andfådd och betryckt.

Nu ska jag strax börja med allt det jag misslyckades med i drömmen, snart sitter en verklig förväntansfull liten skara vid vårt riktiga matbord.
Hittills har jag dock lyckats med att sätta på ugnen och bestämma ett klockslag att börja. Alltid något.

Men först måste jag hitta E v Feuchtersleben. En som kunde låta bli att visa dåligt humör. Måhända. en lämplig ambitionsnivå.

  Ernst Maria Johann Karl Freiherr von Feuchtersleben  föddes 1806 i Wien och dog där 1849. Filosof, läkare, lyriker och essäist.

Dagens Wikipedia är en övning i tyska:

" Leben

Ernst von Feuchtersleben entstammte einer sächsischen Familie, die vormals in Hildburgshausen ihren Wohnsitz hatte. Sein Vater war der österreichische Hofrat Ernst von Feuchtersleben (1765–1834). Seine Mutter Baronin Josephine von Feuchtersleben, Tochter Angelo Solimans, starb früh. Er erhielt seine Ausbildung auf der Theresianischen Akademie in Wien, der er von 1813 bis 1825 angehörte. Er studierte seit 1825 an der Universität Wien Medizin, wurde 1834 promoviert und eröffnete später eine Privatpraxis in der Wiener Vorstadt. Er verkehrte in den intellektuellen Zirkeln der Stadt und pflegte unter anderem Umgang mit Franz Grillparzer, Franz Schubert, Franz von Schober, Johann Mayrhofer, Romeo Seligmann, Adalbert Stifter und Friedrich Hebbel. Sein Halbbruder war der Bergbauingenieur und Literat Eduard von Feuchtersleben (1798–1857).
Feuchtersleben veröffentlichte Gedichte (1836) sowie zahlreiche literarische, ästhetische und kritische Aufsätze für Journale und Almanache. 1838 erschien seine weitbeachtete Schrift Zur Diätetik der Seele, ein Lebenshilfebuch zur Erlangung sittlicher Gesundheit, das zum bürgerlichen Hausbuch und Bestseller des 19. Jahrhunderts avancierte. Seit 1840 Sekretär der Gesellschaft der Ärzte, wurde er 1844 Professor der Psychiatrie an der Universität Wien. Seine Vorlesungen über medizinische Psychologie brachte er 1845 unter dem Titel Lehrbuch der ärztlichen Seelenkunde^[1] heraus, ein Grundwerk der medizinischen Psychologie und Psychiatrie, das mehrfach in andere Sprachen übersetzt wurde. Literaturgeschichtlich bedeutsam sind auch seine Aphorismen.
Als Liberaler begrüßte Feuchtersleben begeistert die Wiener Märzrevolution 1848 in Wien, doch ging er wie viele gemäßigte Konstitutionalisten seiner Generation bald auf Distanz zu der Radikalisierung der Revolutionsereignisse und -forderungen.
Er ruht in einem Ehrengrab auf dem Wiener Zentralfriedhof (Gruppe 14 A, Nummer 17). Im Jahr 1889 wurde in Wien Favoriten (10. Bezirk) die Feuchterslebengasse nach ihm benannt. "

Liksom med texten från franska Wikipedia låter jag denna stå kvar i bloggen månaden ut. Jag har ännu inte helt klart för mig hur - och varför - jag ska utforma denna min blogg. En del idéer har jag, räknar med att få fler.

Idag ska jag bjuda planeringsgruppen på soppa här vid detta bord. Först måste datorn plockas bort.
Vi planerar att jubilera med anledning av att det är femtiofem år sedan vi tog studenten. Spännande att  ses efter så många år, händelser, tankar och drömmar.
26 april 1962 var den dag jag gick upp i muntan - historia, franska och latin tror jag att det var. Och sedan marsch till Stora torget , runt och åter mot Odinslund. Högklackat och stenläggning. Lastbil väntade - en annan tid. I år river och bygger man där och huset där jag gick och läste heter numera Hotell Villa Anna.


Tidens tand...