lördag 18 mars 2017

Ordspråk


"Att försvara ett fel är att fela igen."

Wikipedia om ordspråk:
Ett ordspråk (äldre lat. namn adagium) är en form av kortfattad och folklig sentensdiktning som infogas i talet i oförändrad grammatisk form oberoende av det sammanhang där det används.
Ordspråken är framför allt en eurasisk och afrikansk företeelse och återfinns tidigt i de äldsta skriftkulturerna, bland annat hos sumererna. De har varit särskilt populära bland främreorientaliska folk. Ett tidigt exempel är Ordspråksboken i Bibeln. "Hávamál" vittnar om ordspråkens betydelse i fornnordisk tid. Somliga alltjämt vanligen använda ordspråk citeras redan av antika författare, till exempel "Så länge det finns liv finns det hopp".
Avsikten med ordspråk är att på ett enkelt sätt förmedla ett budskap eller en värdering man ställer sig bakom eller ge en extra tyngd i en argumentation genom användning av gamla lärdomar som visat sig hålla i längden. Ordspråken har spelat en viktig roll i det sociala livet och är också viktiga indikatorer på en kulturs värderingar och normer i allmänhet. Ordspråken tillhör ett språks allra svåraste delar att lära sig behärska när ett nytt språk skall läras in och kräver ofta djupa kunskaper om landets kultur, historia och inte minst i vilket sammanhang det är lämpligt att använda ett ordspråk.
Användning av väl valda ordspråk i rätt sammanhang anses i allmänhet som en indikation på att vederbörande har en hög allmänbildningsnivå och bra kunskaper i det aktuella språket och landets kultur. Många ordspråk är internationellt använda men andemening uttrycks ofta olika på olika språk beroende på kulturella skillnader men kan också bero på olika tolkningar när det inlånade ordspråket skulle översättas, som sen fått leva kvar. I vissa fall sammanfaller ordspråken i olika länder och kan översättas direkt.
Målningen Nederländska ordspråk från 1559 av Pieter Bruegel d ä illustrerar flera ordspråk och idiom.

När Bruegel gjorde denna målning hade Gustav Vasa ett år kvar att leva. Sedan skulle hans tre söner - Erik, Johan och Karl - i tur och ordning bestiga tronen.

Erik XIV lutade sig mot Johannes Magnus alternativa sanningar, som bland annat handlade om mängden av företrädare på tronen. Så fick han siffran XIV.

Johan III tröttnade på Eriks sätt att sköta kronan, lät fängsla honom - troligen även förgifta honom. Så blev han själv kung och sonen Sigismund kunde ställa sig beredd att ta över styret av Sverige såväl som Polen. 

Karl IX var missnöjd med att hans son Gustaf II Adolf tycktes bli utan kungadöme. Beslutsamt såg pappa Karl till att brorsonen Sigismund höll sig i Polen, så att Gustav kunde ta itu med att grunda det svenska stormaktsväldet.

Utanför mitt fönster företar sig våren på stället marsch. Krokus och snödroppar gör som de vill och gult och vitt syns i fjolårsgräset. 

Det var länge sedan jag  såg någon ekorre. Undrar vad denna frånvaro signalerar.

En man går förbi med hörlurar utanpå sin mössa. Kyligt, mars kan vara kylig.

Jag minns en marskväll för snart sextio år sedan. Det var kallt, gruset på trottoaren hade en hinna av is. Min kappa var ny och alldeles för tunn. På väg till bion, väntande på sjuan frös jag i min önskan att vara vårfin. Våren är inte mycket att lita på. I alla fall inte i mars. https://encrypted-tbn3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcSYF25jV4I7q8bZJOQds_V-Ma0XleB7U6Nm6_oaH8xLep_3SKYxSw
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar