om
läroplan och barnkonvention
Vi medborgare har tillsammans ansvaret för att
vårt samhälle är civiliserat och för att skolan speglar detta.
Elevers och föräldrars behov av
bokstavskombinationer - etiketter - på barn och ungdomar är ett tecken på en
skola och ett samhälle med allvarliga svårigheter att se och respektera varje
individ. Begreppen används inte alltid positivt för att förstå och hjälpa.
Effekten kan lika gärna bli negativ - att urskilja och ta avstånd ifrån.
Skolan måste garantera en konstruktiv dialog
runt varje elev med föräldrarna som jämbördig part. Sista ordet har alltid
föräldrarna.
Styrdokument
Styrande för
skolans verksamhet är Skollag och Läroplan, beslutade av Riksdagen.
Skollag
I juni 2010 tog
riksdagen beslut om en ny skollag. Den nya skollagen började tillämpas
höstterminen 2011 och är anpassad till en målstyrd skola där kunskap står i
fokus. Lagen speglar ansvarsfördelningen mellan stat och huvudman och
tydliggör de uppgifter som beslutsfattare och verksamma ska ha i ett
decentraliserat system.
Grundregeln är att
samma bestämmelser ska gälla för offentliga och fristående skolor och i
största möjliga utsträckning även för samtliga skolformer.
Skollagen
(2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att
elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers
utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska
förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje
människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.(LG 11 s 4:
Grundläggande värden)
Läroplan 2011 - en
ny läroplan
Det offentliga
skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att
utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och
lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som
verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och
respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan
kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som
skolan ska gestalta och förmedla. Skolan ska aktivt och medvetet främja
kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.
Det sätt på vilket
flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar
som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är
kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella
könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla
sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Det är inte
tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande
demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska
arbetsformer och
förbereda eleverna
för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta
ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den
dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan
eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Eleven ska
i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter
att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att
lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara
att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och
kunskapsutveckling.
Personlig trygghet
och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll.
Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få
erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna
svårigheter. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers
allsidiga
personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande
individer och
medborgare.
FNs
Barnkonvention
Sverige
har skrivit under och ratificerat FNs Barnkonvention. Regeringen har därför
ansvar för att alla Barnkonventionens 54 paragrafer genomsyrar verksamheten i
den svenska skolan och är kända av alla medborgare.
Barnkonventionen
innehåller fyra grundläggande principer, som ska vara styrande för tolkningen
av övriga artiklar. De har också en egen självständig betydelse:
§
2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får
diskrimineras.
§
3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör
barn.
§
6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
§
12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor
som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets
ålder och mognad.
Regeringen
tillsatte 2013 en utredare med uppdrag att undersöka om Barnkonventionen kan
göras till svensk lag.
om läraryrket och bedömning
Betyg tidigare,
nationella prov tidigare och i flera ämnen. Elever och föräldrar måste få
klart för sig hur det går i skolan.
Vår åsikt är att
man inte nödvändigtvis blir duktigare för att man har fler prov. Det kan lika
gärna bli intyg på hur dålig man är. Men, enligt skolministern, säger en
siffra eller en bokstav mer än ett samtal.
Utvecklingssamtal
förekommer både höst och vår i grundskolan. Elevens studieresultat
presenteras i skriftliga omdömen från de olika ämneslärarna på högstadiet. Vid
utvecklingssamtalen går föräldrar, elev och mentor tillsammans igenom dessa
omdömen och diskuterar elevens skolsituation och kunskapsutveckling. En
invändning från frustrerade föräldrar är att samtalen inte alltid säger så
mycket om hur det går för eleven eller om utvecklingen. Det är inte heller
alltid som elever och föräldrar känner sig behandlade som jämlikar.
Lärarna måste få
utveckla sin förmåga att bedriva dessa viktiga samtal.
Betyg måste
kombineras med samtal. För en elev som behöver stöd kan samtalet vara
avgörande. Att se och förstå skälen till betyget och att också se och förstå
möjligheterna till förändring.
om uppdraget, gyllene regeln och flumskolan
Utbildningsministern
inser att läraren är skolans viktigaste resurs: ”Dags för läraren att åter ta
plats i skolans kateder!”
Stjärnpedagogen
ryter: ”Hur många barn ska vi offra på grund av inkompetenta lärare?”
Samhällsdebatten
pågår hela tiden….
Läraren ska stå i
katedern och ha genomgångar och förklara sammanhang!
Men - för att
förklara sammanhang krävs utbildning. Läraren som ska förklara har inte
alltid utbildning.
Läraren ska se
varje elev!
Men - för att se
varje elev krävs tid. Lärarens schema och skolans organisation gör alltför
ofta detta omöjligt.
Läroplanen började
gälla 1 juli 2011. I kapitlet Mål och Riktlinjer formuleras lärarens olika
uppdrag under rubriken ”Läraren ska”. I den gamla läroplanen, Lpo 94,
formuleras lärarens olika uppdrag i kapitlet Mål och riktlinjer under
rubriken ”Läraren skall”.
All text under
rubrikerna är identisk sånär som på att den gamla skrivningen ”utgå ifrån
varje enskild elevs behov” har ersatts med ”ta hänsyn till varje elevs
behov”.
Debatten är
koncentrerad på kunskapsmålen. Man skär ut en bit av lärarens kompetens –
ämneskunskaperna - och blundar för resten.
Lärarens
psykologiska och pedagogiska kunskaper är lika viktiga som ämneskunskaperna.
Vi vill än en gång
poängtera detta.
Klimatet på en skola har avgörande betydelse för
hur eleverna lyckas i ämnena.
Det ingår i lärarens uppdrag enligt läroplanen
att ”främja aktning för varje människas egenvärde…” och bidra till fostran i
medmänsklighet. Båda uppdragen – ämnesförmedling och fostran - finns i
styrdokumenten, lika viktiga och beroende av varandra.
Om en lärare i tyska plötsligt bestämmer sig för
att strunta i ämnet och istället ägnar alla lektioner åt fostran i allmän
medmänsklighet, skulle hen antagligen få sparken. Men det är inte säkert att
någonting händer om läraren struntar i sitt andra uppdrag.
När barnet glider in i tonårstidens mytiska och
mystiska sfär behöver skolan vara en öppen famn, en inspirerande miljö, en
intellektuell utmaning, en trygg och kreativ mötesplats.
Behandla människor som du själv vill bli
behandlad så lyder Den gyllene regeln.
Finns det någon som protesterar mot denna
uppmaning? Knappast. En klyscha, tänker somliga, men egentligen, om man tänker
efter, en enkel och moraliskt riktig levnadsregel, relativt enkel att
efterleva. Eller?
Redan på förskolan får barnen höra den för första gången. I olika
sammanhang nickar alla förnumstigt, oavsett ålder
Behandla andra som du själv vill bli behandlad
är den gyllene levnadsregeln som finns med i alla världsreligionerna och också
ingår i den konfessionslösa humanismen. Det är den regel som överallt och i
alla tider har uppfattats som nödvändig och livsavgörande.
Nyare forskning visar att de mest levnadsdugliga
- the fittest enligt Darwin - är de socialt kompetenta människorna. Det är
alltså den sociala kompetensen som är och har varit mänsklighetens motor, inte
fysisk styrka och brist på empati.
Gamla uppfostringsmetoder som bygger på belöning
och straff har kommit tillbaka. En del jämför till och med barnuppfostran med
hunduppfostran. Sitt fint så får du en godis. Föräldrar är förvirrade i dagens samhälle
och tar till dessa metoder.
Kanske är det likadant i skolan. Belöning och
straff blir ett sätt att göra världen enklare.
I TV kommer en Nanny hem till kaotiska familjer
och visar hur föräldrar ska få ordning på sina barn. Skamvrån är tillbaka fast
idag kallas den time-out. Ett barn tvingas sitta i en trappa, eller instängd på
rummet, begrunda sitt dåliga beteende och bli snällt.
Behandla dina medmänniskor som du själv vill bli
behandlad. En enkel regel som alla ställer upp på? Vilken vuxen skulle vilja
sitta i en trappa, dittvingad av en ofelbar, präktig medmänniska, för att
förstå sina snedsteg? Kanske något för chefen på jobbet att ta till. Skampåle?
Den gyllene regeln verkar inte gälla barn.
Man talar sällan om hur viktiga
relationer är för studiemotivationen. Även de vuxnas relationer inom skolans
fyra väggar påverkar arbetsklimatet.
Relationerna mellan elevernas föräldrar och skolans personal
är viktiga.
Och - framför allt - måste eleverna ha bra relationer med
sina lärare.
Trygghet bygger på goda relationer med andra människor och
får människor att må bra.
Föräldern som samtalar med sina barn istället för att
straffa eller belöna - följer den gyllene regeln - bygger upp en trygg
relation.
Läraren som pratar med eleverna som jämlika medmänniskor
bygger upp en bra relation och skapar en grundtrygghet, som inspirerar eleverna
att arbeta, göra framsteg och våga göra fel.
Ingen människa kan lära sig något utan att må bra.
Åtminstone inte mer än för stunden. Får elever, som skriker och beter sig illa
i klassrummet, bättre studieresultat för att läraren ringer hem och klagar?
Det ovanliga med dagens begrepp flumskola är att det är
skolministern som använder detta. Kanske tvingades ministern själv gå i
”flumskola” och fick följaktligen aldrig lära sig en enkel analys. För så
mycket förstår var och en, utan ingående förklaring av ordet, att något
positivt är det inte frågan om. Man flummar runt, gör lite vad som helst, tar
undervisningen med en klackspark och pratar om oviktiga saker istället. Är lite
allmänt ohyfsad som elev, uppkäftig mot lärare och med urusla studieresultat.
Och den stackars läraren står längst fram, skriker rödkindad i falsett men
ingen lyssnar.
Nu ska
det bli studiero och bättre resultat i den svenska grundskolan. Frågan är bara
hur?
om pedagoger, handledning och skolklimat
Vi citerar ur Lgr 11:
”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas,
känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att
göra framsteg och övervinna svårigheter.”
Rektors betydelse för det pedagogiska arbetet i
skolan och alla skolans lärare är enorm.
Det som inte är förhandlingsbart - respekten för
den enskilda människan, ung såväl som gammal - måste försvaras av skolans
ledning.
Den positiva elevsynen ska vara grunden för hur
lärarna hanterar sitt ansvar för undervisningens utformning. Rektor måste föra
pedagogiska samtal med alla i skolan för att kunna garantera ett arbete i
enlighet med styrdokumenten .
För yrkeskategorier som läkare, sjuksköterskor,
psykologer, präster och socionomer ingår handledning i tjänsten. Varje lärare
borde ha rätt till pedagogisk handledning i sin tjänst.
Lärare behöver regelbundet återkommande tid att
med hjälp av handledare samtala om arbetets alla komplikationer och
människoöden. Då kan läraren förhålla sig professionell och slipper hamna i en
situation där arbetet följer med hem och tar över varje vaken minut.
En stark, reflekterande rektor med
handlingsutrymme är en förutsättning för ett demokratiskt klimat där alla
jobbar åt samma håll. Det motverkar att enskilda lärare eller grupper med olika
elevsyn motarbetar varandra på ett sätt som förstör stämningen för både elever
och lärare.
Under handledning blir det också uppenbart att
arbetet i skolan baseras på läroplanen och att lärarna med stöd av varandra kan
möta de enskilda elevernas behov.
Obligatorisk handledning skulle leda till att
fler lärare måste anställas, eftersom ett par timmar varannan vecka för varje
lärare då inte längre skulle användas till undervisning utan till handledning.
Rektorerna har valt bort handledning. Det blir
för dyrt.
Läroplanen är tydlig med varje elevs
rättigheter.
Läraren är ensam i klassrummet med sina elever.
Ett trettiotal individer med olika lärstilar, ambitioner och privata
situationer ska samtidigt under en begränsad tid garanteras studiero och
arbetsglädje.
På högstadiet avlöser lektionerna varandra. Nya
elevgrupper, nya individer, nya lokaler – elevens och lärarens villkor liknar
varandra – en ständigt pågående förändring av sammanhang.
Det blir rast. Eleverna rusar iväg till sina
skåp, letar snabbt reda på nästa lektions material och skyndar vidare till ett
nytt klassrum med en ny lärare. Eleven är en del av en grupp, olika ämnen
innebär nya grupper. Det gäller att snabbt hitta sin plats och börja arbeta.
Läraren - såväl som eleven - har kanske tio
minuters rast mellan varje lektion utan någon tid att reflektera.
Löpandebandsprincipen är omodern men används flitigt i skolans
värld.
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar