fredag 24 augusti 2018

del 13 "allt du inte vill veta om skolan"



om läroplan och barnkonvention

   Vi medborgare har tillsammans ansvaret för att vårt samhälle är civiliserat och för att skolan speglar detta.
Elevers och föräldrars behov av bokstavskombinationer - etiketter - på barn och ungdomar är ett tecken på en skola och ett samhälle med allvarliga svårigheter att se och respektera varje individ. Begreppen används inte alltid positivt för att förstå och hjälpa. Effekten kan lika gärna bli negativ - att urskilja och ta avstånd ifrån.

   Skolan måste garantera en konstruktiv dialog runt varje elev med föräldrarna som jämbördig part. Sista ordet har alltid föräldrarna.

Styrdokument
Styrande för skolans verksamhet är Skollag och Läroplan, beslutade av Riksdagen.

Skollag
I juni 2010 tog riksdagen beslut om en ny skollag. Den nya skollagen började tillämpas höstterminen 2011 och är anpassad till en målstyrd skola där kunskap står i fokus. Lagen speglar ansvarsfördelningen mellan stat och huvudman och tydliggör de uppgifter som beslutsfattare och verksamma ska ha i ett decentraliserat system.
Grundregeln är att samma bestämmelser ska gälla för offentliga och fristående skolor och i största möjliga utsträckning även för samtliga skolformer.
Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.(LG 11 s 4: Grundläggande värden)

Läroplan 2011 - en ny läroplan
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.
Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och
förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.
Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers
allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande
individer och medborgare.

FNs Barnkonvention
Sverige har skrivit under och ratificerat FNs Barnkonvention. Regeringen har därför ansvar för att alla Barnkonventionens 54 paragrafer genomsyrar verksamheten i den svenska skolan och är kända av alla medborgare.
Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer, som ska vara styrande för tolkningen av övriga artiklar. De har också en egen självständig betydelse:
§ 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
§ 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
§ 6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
§ 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.
Regeringen tillsatte 2013 en utredare med uppdrag att undersöka om Barnkonventionen kan göras till svensk lag.

om läraryrket och bedömning

   Betyg tidigare, nationella prov tidigare och i flera ämnen. Elever och föräldrar måste få klart för sig hur det går i skolan.
Vår åsikt är att man inte nödvändigtvis blir duktigare för att man har fler prov. Det kan lika gärna bli intyg på hur dålig man är. Men, enligt skolministern, säger en siffra eller en bokstav mer än ett samtal.
Utvecklingssamtal förekommer både höst och vår i grundskolan. Elevens studieresultat presenteras i skriftliga omdömen från de olika ämneslärarna på högstadiet. Vid utvecklingssamtalen går föräldrar, elev och mentor tillsammans igenom dessa omdömen och diskuterar elevens skolsituation och kunskapsutveckling. En invändning från frustrerade föräldrar är att samtalen inte alltid säger så mycket om hur det går för eleven eller om utvecklingen. Det är inte heller alltid som elever och föräldrar känner sig behandlade som jämlikar. 

   Lärarna måste få utveckla sin förmåga att bedriva dessa viktiga samtal.
Betyg måste kombineras med samtal. För en elev som behöver stöd kan samtalet vara avgörande. Att se och förstå skälen till betyget och att också se och förstå möjligheterna till förändring.

om uppdraget, gyllene regeln och flumskolan 

   Utbildningsministern inser att läraren är skolans viktigaste resurs: ”Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder!”
Stjärnpedagogen ryter: ”Hur många barn ska vi offra på grund av inkompetenta lärare?”
Samhällsdebatten pågår hela tiden…. 

   Läraren ska stå i katedern och ha genomgångar och förklara sammanhang!
Men - för att förklara sammanhang krävs utbildning. Läraren som ska förklara har inte alltid utbildning. 

   Läraren ska se varje elev!
Men - för att se varje elev krävs tid. Lärarens schema och skolans organisation gör alltför ofta detta omöjligt. 

Läroplanen började gälla 1 juli 2011. I kapitlet Mål och Riktlinjer formuleras lärarens olika uppdrag under rubriken ”Läraren ska”. I den gamla läroplanen, Lpo 94, formuleras lärarens olika uppdrag i kapitlet Mål och riktlinjer under rubriken ”Läraren skall”.
All text under rubrikerna är identisk sånär som på att den gamla skrivningen ”utgå ifrån varje enskild elevs behov” har ersatts med ”ta hänsyn till varje elevs behov”.

   Debatten är koncentrerad på kunskapsmålen. Man skär ut en bit av lärarens kompetens – ämneskunskaperna - och blundar för resten.

   Lärarens psykologiska och pedagogiska kunskaper är lika viktiga som ämneskunskaperna.
Vi vill än en gång poängtera detta.

   Klimatet på en skola har avgörande betydelse för hur eleverna lyckas i ämnena.
Det ingår i lärarens uppdrag enligt läroplanen att ”främja aktning för varje människas egenvärde…” och bidra till fostran i medmänsklighet. Båda uppdragen – ämnesförmedling och fostran - finns i styrdokumenten, lika viktiga och beroende av varandra. 

   Om en lärare i tyska plötsligt bestämmer sig för att strunta i ämnet och istället ägnar alla lektioner åt fostran i allmän medmänsklighet, skulle hen antagligen få sparken. Men det är inte säkert att någonting händer om läraren struntar i sitt andra uppdrag. 

   När barnet glider in i tonårstidens mytiska och mystiska sfär behöver skolan vara en öppen famn, en inspirerande miljö, en intellektuell utmaning, en trygg och kreativ mötesplats.

   Behandla människor som du själv vill bli behandlad så lyder Den gyllene regeln.
Finns det någon som protesterar mot denna uppmaning? Knappast. En klyscha, tänker somliga, men egentligen, om man tänker efter, en enkel och moraliskt riktig levnadsregel, relativt enkel att efterleva. Eller?
Redan på förskolan får barnen höra den för första gången. I olika sammanhang nickar alla förnumstigt, oavsett ålder

   Behandla andra som du själv vill bli behandlad är den gyllene levnadsregeln som finns med i alla världsreligionerna och också ingår i den konfessionslösa humanismen. Det är den regel som överallt och i alla tider har uppfattats som nödvändig och livsavgörande.

   Nyare forskning visar att de mest levnadsdugliga - the fittest enligt Darwin - är de socialt kompetenta människorna. Det är alltså den sociala kompetensen som är och har varit mänsklighetens motor, inte fysisk styrka och brist på empati.
Gamla uppfostringsmetoder som bygger på belöning och straff har kommit tillbaka. En del jämför till och med barnuppfostran med hunduppfostran. Sitt fint så får du en godis. Föräldrar är förvirrade i dagens samhälle och tar till dessa metoder.
Kanske är det likadant i skolan. Belöning och straff blir ett sätt att göra världen enklare.
I TV kommer en Nanny hem till kaotiska familjer och visar hur föräldrar ska få ordning på sina barn. Skamvrån är tillbaka fast idag kallas den time-out. Ett barn tvingas sitta i en trappa, eller instängd på rummet, begrunda sitt dåliga beteende och bli snällt. 

   Behandla dina medmänniskor som du själv vill bli behandlad. En enkel regel som alla ställer upp på? Vilken vuxen skulle vilja sitta i en trappa, dittvingad av en ofelbar, präktig medmänniska, för att förstå sina snedsteg? Kanske något för chefen på jobbet att ta till. Skampåle?
Den gyllene regeln verkar inte gälla barn.
 
   Man talar sällan om hur viktiga relationer är för studiemotivationen. Även de vuxnas relationer inom skolans fyra väggar påverkar arbetsklimatet.
Relationerna mellan elevernas föräldrar och skolans personal är viktiga.
Och - framför allt - måste eleverna ha bra relationer med sina lärare.
Trygghet bygger på goda relationer med andra människor och får människor att må bra.
Föräldern som samtalar med sina barn istället för att straffa eller belöna - följer den gyllene regeln - bygger upp en trygg relation.
Läraren som pratar med eleverna som jämlika medmänniskor bygger upp en bra relation och skapar en grundtrygghet, som inspirerar eleverna att arbeta, göra framsteg och våga göra fel.
Ingen människa kan lära sig något utan att må bra. Åtminstone inte mer än för stunden. Får elever, som skriker och beter sig illa i klassrummet, bättre studieresultat för att läraren ringer hem och klagar? 

Det ovanliga med dagens begrepp flumskola är att det är skolministern som använder detta. Kanske tvingades ministern själv gå i ”flumskola” och fick följaktligen aldrig lära sig en enkel analys. För så mycket förstår var och en, utan ingående förklaring av ordet, att något positivt är det inte frågan om. Man flummar runt, gör lite vad som helst, tar undervisningen med en klackspark och pratar om oviktiga saker istället. Är lite allmänt ohyfsad som elev, uppkäftig mot lärare och med urusla studieresultat. Och den stackars läraren står längst fram, skriker rödkindad i falsett men ingen lyssnar.
Nu ska det bli studiero och bättre resultat i den svenska grundskolan. Frågan är bara hur? 

om pedagoger, handledning och skolklimat

   Vi citerar ur Lgr 11:
”Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.”
Rektors betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan och alla skolans lärare är enorm.
Det som inte är förhandlingsbart - respekten för den enskilda människan, ung såväl som gammal - måste försvaras av skolans ledning. 

   Den positiva elevsynen ska vara grunden för hur lärarna hanterar sitt ansvar för undervisningens utformning. Rektor måste föra pedagogiska samtal med alla i skolan för att kunna garantera ett arbete i enlighet med styrdokumenten . 

   För yrkeskategorier som läkare, sjuksköterskor, psykologer, präster och socionomer ingår handledning i tjänsten. Varje lärare borde ha rätt till pedagogisk handledning i sin tjänst.
Lärare behöver regelbundet återkommande tid att med hjälp av handledare samtala om arbetets alla komplikationer och människoöden. Då kan läraren förhålla sig professionell och slipper hamna i en situation där arbetet följer med hem och tar över varje vaken minut.

   En stark, reflekterande rektor med handlingsutrymme är en förutsättning för ett demokratiskt klimat där alla jobbar åt samma håll. Det motverkar att enskilda lärare eller grupper med olika elevsyn motarbetar varandra på ett sätt som förstör stämningen för både elever och lärare.
Under handledning blir det också uppenbart att arbetet i skolan baseras på läroplanen och att lärarna med stöd av varandra kan möta de enskilda elevernas behov.

   Obligatorisk handledning skulle leda till att fler lärare måste anställas, eftersom ett par timmar varannan vecka för varje lärare då inte längre skulle användas till undervisning utan till handledning.
Rektorerna har valt bort handledning. Det blir för dyrt.
Läroplanen är tydlig med varje elevs rättigheter.
Läraren är ensam i klassrummet med sina elever. Ett trettiotal individer med olika lärstilar, ambitioner och privata situationer ska samtidigt under en begränsad tid garanteras studiero och arbetsglädje. 

   På högstadiet avlöser lektionerna varandra. Nya elevgrupper, nya individer, nya lokaler – elevens och lärarens villkor liknar varandra – en ständigt pågående förändring av sammanhang.
Det blir rast. Eleverna rusar iväg till sina skåp, letar snabbt reda på nästa lektions material och skyndar vidare till ett nytt klassrum med en ny lärare. Eleven är en del av en grupp, olika ämnen innebär nya grupper. Det gäller att snabbt hitta sin plats och börja arbeta.
Läraren - såväl som eleven - har kanske tio minuters rast mellan varje lektion utan någon tid att reflektera. 

   Löpandebandsprincipen är omodern men används flitigt i skolans värld.



























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar